Spatial förmåga: Tester och rumslig uppfattning

Förmågan att uppfatta den synliga världen och alla de objekt som finns där och hur förhåller sig till varandra kan kallas för vår spatiala förmåga, eller spatiala intelligens. Att ha bra spatialförmåga, rumsuppfattning, behövs för att lösa vissa problem och att tänka tredimensionellt är då en fördel.

Tester av en persons spatiala förmågor kan förekomma i kliniska sammanhang men också vid rekryteringstester till olika yrken där rumsuppfattning är viktigt. Särskilt duktiga på spatialt tänkande och planerande är till exempel arkitekter eller skulptörer.

Rumsuppfattningen testas ofta genom psykometriska tester. Det kan vara del av en större testbatteri som ett IQ-test eller neuropsykologiskt test, eller det kan vara ett specialiserat test som en Mental Rotation Test (MRT).

Det kan också finnas specifika test av spatial förmåga för olika yrken och utbildningar, som till exempel inom arkitektur, ingenjörskap, eller pilotutbildning.

Mental rotation test (MRT)

Mental rotation test (MRT) utvecklades ursprungligen av psykologerna Roger Shepard och Jacqueline Metzler 1971. I dess grundläggande form består MRT av flera uppsättningar 3D-objekt.

Varje uppsättning innehåller ett referensobjekt och flera andra objekt. Uppgiften för testtagaren är att avgöra vilka av de andra objekten som är identiska med referensobjektet, men roterade i rymden.

Objekten är vanligtvis komplexa och oregelbundna, vilket gör att det är svårt att göra en enkel visuell jämförelse. Istället måste testtagaren mentalt ”rotera” de andra objekten för att avgöra om de matchar referensobjektet.

MRT har visat sig vara ett effektivt verktyg för att mäta spatial förmåga och har använts i ett stort antal forskningsstudier. Det har hjälpt till att identifiera skillnader i spatial förmåga mellan olika grupper av människor, samt sambandet mellan spatial förmåga och andra kognitiva och yrkesmässiga prestationer.

Vandenberg och Kuse Mental Rotationstest

Vandenberg och Kuse Mental Rotations Test är en modifierad version av det ursprungliga testet. Det används också för att mäta spatial förmåga, särskilt förmågan att mentalt rotera tredimensionella objekt.

Testet består av flera uppsättningar av tvådimensionella, pappersbaserade skisser av tredimensionella objekt. Varje uppsättning innehåller ett referensobjekt och fyra andra objekt.

Två av dessa objekt är identiska med referensobjektet men roterade i rymden, medan de två andra objekten är spegelbilder av referensobjektet. Testtagarens uppgift är att identifiera vilka två av de fyra objekten som matchar referensobjektet.

En viktig skillnad mellan Shepard och Metzler’s ursprungliga MRT och Vandenberg och Kuse’s version är att det senare testet innehåller fler uppgifter och starkt begränsad tid per fråga. Detta gör att det kan mäta inte bara förmågan att utföra mental rotation, men också hastigheten på denna process hos försökspersonen.

Vandenberg och Kuse’s spatiala test har använts i många forskningsstudier och är väl beprövad som ett effektivt verktyg för att mäta spatial förmåga.

Kan man träna upp sin spatiala förmåga?

Genom att öva med uppgifter som kräver spatialt tänkande kan man förbättra sin rumsliga förmåga. Då många uppgifter i spatiala tester inte låter en snurra på objekt kan det ändå vara bra att träna med fysiska objekt för att få en förståelse hur de ser ut från olika håll.

Spel som Tetris är också stimulerande för spatiala intelligensen och har du en Rubiks kub kan du träna med den. Att vika flygplan utifrån instruktioner sätter även det den spatiala förmågan på prov.

Säkerligen tränar många datorspelare sin spatiala förmåga utan att de tänker på det när de spelar till exempel Minecraft eller Counter Strike.

Rumsuppfattning i vardagen

Vi använder vår rumsuppfattning i vardagen, på jobbet, i skolan och på fritiden. En så enkel sak som att du ska gå över gatan aktiverar många av dina sinnen för att bedöma trafik som rör sig, närmar sig eller står stilla.

Vår egen kroppsliga position och andra människors eller objekts position bearbetas och tolkas konstant på näst intill 100% automatik. En större grad av medveten spatial perception som lokalsinnet använder vi för att navigera och hitta i vår egen stad eller som turist i en ny stad.

När du ska ut och resa och till exempel ska placera ditt handbagage på hyllan i flygplanet kan du ganska snabbt göra en bedömning om din väska får plats eller inte, utan att behöva lyfta upp den och testa.

Vår hjärna kan konstruera en mental representation av väskan och bagageutrymmet för att kalkylera storlek och mått.

Spatiala testfrågor i begåvningstester

I många olika begåvningstester förekommer testfrågor som undersöker personers spatiala förmåga. Vi vet till exempel att det förekommer i People Test Logic, ett test som ibland används i rekryteringssammanhang.

Spatial förmåga ingår också i det standardiserade testet till utbildning av poliser i Sverige. Det är en viktig förmåga som poliser i fält behöver ha för att lösa sina uppgifter.

Det test som de använder sig av heter UNIQ och ett testföretag som har massor av övningstest inför ett sådant prov är svenska företaget SquidFactor.

Medicinska tillstånd som försämrar rumsuppfattning

Det finns flera medicinska tillstånd som kan påverka rumsuppfattningen och i olika grad vara ett handikapp i vardagen:

1. Neurologiska sjukdomar: Sjukdomar som påverkar hjärnan kan ha en direkt effekt på rumsuppfattningen. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar stroke, Parkinsons sjukdom och multipel skleros.
2. Demens och Alzheimer’s sjukdom: Dessa progressiva sjukdomar påverkar hjärnans förmåga att bearbeta information, inklusive spatial information. Förlust av spatial förmåga kan leda till svårigheter med att navigera i vardagen.
3. Traumatisk hjärnskada (TBI): Skador på hjärnan orsakade av trauma kan leda till en mängd kognitiva problem, inklusive nedsatt rumsuppfattning.
4. Visuella störningar: Olika typer av synproblem kan påverka rumsuppfattningen. Detta kan inkludera allt från brytningsfel till mer allvarliga problem som skada på ögat eller synnerven.
5. Utvecklingsstörningar: Vissa tillstånd som diagnoseras i barndomen, som autism eller dyslexi, kan innebära svårigheter med spatial förmåga.

Det är viktigt att notera att alla dessa tillstånd kan leda till nedsatt rumsuppfattning, men att de påverkar människor på olika sätt. Det är också möjligt att förbättra rumsuppfattning med rätt sorts träning och stöd, särskilt om problemet identifieras tidigt.

Yrken och personer med exceptionell rumsuppfattning

Vissa yrken och aktiviteter kräver starka spatiala färdigheter, och människor som är framstående inom dessa områden har ofta exceptionell spatial förmåga. Delvis kan det bero på att de sökt sig till yrket men också att deras förmåga tränats extra mycket.

1. Arkitekter och ingenjörer: Dessa yrkesgrupper arbetar ständigt med att översätta mellan tvådimensionella ritningar och tredimensionella strukturer. De måste kunna visualisera hur olika delar passar samman och hur en helhet kommer att se ut och fungera.
2. Piloter och sjökaptener: Dessa yrkesgrupper kräver en förmåga att navigera i tredimensionella miljöer, ofta under stressiga förhållanden. Deras säkerhet och effektivitet beror på deras förmåga att förstå sin position i rymden och att snabbt och korrekt tolka kartor och instrument.
3. Kirurger: Inom kirurgi behöver man ofta kunna visualisera komplexa tredimensionella strukturer baserat på tvådimensionella bilder (som röntgenbilder eller ultraljud), samt att kunna manipulera instrument inom ett tredimensionellt rum.
4. Artister och hantverkare: Många konstnärliga och hantverksmässiga yrken kräver förmågan att förstå och manipulera form och rymd. Detta gäller för skulptörer, målare, keramiker, smyckedesigners, snickare, och många andra.
5. Atleter: Vissa idrotter kräver stark spatial förmåga. Till exempel, gymnaster behöver förstå och kontrollera rörelse av sin kropp i rymden, medan lagsportatleter måste förstå position och rörelse av både sig själva och andra spelare på planen.