Tester av problemlösningsförmåga

Testning av problemlösningsförmåga har fått ökad uppmärksamhet i samhället och används inom en rad olika områden – från akademiska institutioner och professionell utveckling till rekryteringsprocesser och teambildning. Vi ger här en god överblick på utbudet av problemlösningstester, belyser deras betydelse och ger specifika exempel på sådana tester.

Problemlösning kan definieras som processen att identifiera, analysera och lösa problem genom att tillämpa relevant kunskap, logiskt tänkande och kreativitet.

Denna definition betonar förmågan att förstå ett problem i dess helhet, överväga olika lösningar, och implementera den mest effektiva strategin för att nå ett framgångsrikt resultat.

Tester av en individs problemlösningsförmåga kan därför vara utformad på många olika sätt. Det finns generella tester som standardiserats för att mäta allmän förmåga men också specialiserade tester utformat för specifika uppgifter inom en viss yrkeskategori.

Vanligt förekommande problemlösningstester

Några av de vanliga testerna som tillämpas är:

1. Matrigma-testet: Detta test, ofta associerat med företaget Assessio, är utformat för att mäta generell problemlösningsförmåga och kognitiv förmåga genom icke-verbala uppgifter. Matrigma-testet utmanar testtagare att identifiera mönster och relationer mellan olika figurer, vilket kräver logiskt tänkande och förmågan att snabbt tillämpa ny information.
2. Logiska problemlösningstester: Dessa tester inkluderar en mängd uppgifter som syftar till att utvärdera en individs förmåga att använda logiskt resonemang för att lösa problem. Uppgifterna kan variera från sekvensidentifiering och syllogismer till mer komplexa problemlösningsuppgifter som kräver att testtagaren drar logiska slutsatser baserade på given information. (Exempel: SHL-test)
3. Numeriska problemlösningstester: Specifikt utformade för att bedöma en persons förmåga att arbeta med siffror, inkluderar dessa tester beräkningar, datatolkning och statistisk analys. Numeriska tester används ofta i rekryteringsprocesser för positioner där matematisk kompetens och förmågan att tolka och analysera data är avgörande (finansanalytiker, ingenjör, marknadsanalytiker).
4. Verbala problemlösningstester: Dessa tester mäter förmågan att förstå, analysera och dra slutsatser från verbalt material. Testdeltagare kan behöva bedöma information från text, identifiera huvudteman eller motsägelser, samt göra inferenser baserat på den presenterade texten.
5. Situationsbaserade bedömningstester (SJT): Dessa tester presenterar realistiska arbetsrelaterade scenarier och frågar testtagaren hur de skulle hantera specifika situationer. Genom att utvärdera svaren, mäter SJT-tester en individs problemlösningsstrategi, beslutsfattande och förmåga att tillämpa praktisk kunskap i komplexa situationer. Testerna utformas specifikt utifrån det jobb man rekryterar till.

Problemlösningstest vid rekrytering

På många arbetsplatser värdesätts personal som effektivt kan lösa problem. Allt fler arbetsgivare tillämpar problemlösningstester i sina rekryteringsprocesser. Dessa tester erbjuder en unik insikt i hur potentiella anställda tar sig an utmaningar, tänker kritiskt och tillämpar kreativa lösningar under press.

Problemlösningstesterna kan mäta mer än bara tekniska färdigheter; de avslöjar kandidaters förmåga att navigera i komplexa situationer, vilket är avgörande i nästan alla yrkesroller.

Arbetsgivare använder resultaten från dessa tester för att göra en mer nyanserad bedömning av en kandidats problemlösningsförmåga, utöver vad som kan framgå av CV och intervjuer.

Problemlösningstester ger insikter inte bara i individuella färdigheter utan också i hur väl kandidater passar in i företagskulturen och samarbetar inom team.

Dessa tester kan avslöja en potentiell anställds förmåga att tillsammans med andra hantera utmaningar, vilket hjälper rekryterare att bedöma hur deras problemlösningsstil kompletterar teamdynamiken.

Även om problemlösningstester är effektiva, bör de kompletteras med intervjuer och referenskontroller för en fullständig bedömning av kandidatens lämplighet. En kombinerad användning av kvantitativa och kvalitativa metoder ger den bästa bilden av en kandidats framgångspotential i en roll.

Förbättra din egen förmåga att lösa problem

Förbättring av problemlösningsförmågan är en ständigt pågående process som kräver praktik, tålamod och strategi. Genom att öva och nyttja tillgängliga resurser kan du vässa din förmåga.

Nedan följer praktiska tips och rekommendationer för hur du kan utveckla din färdighet.

1. Bryt ner problemet: Lär dig att dela upp ett stort problem i mindre, mer hanterbara delar. Detta förenklar processen att förstå problemets kärna och att stegvis närma sig en lösning.
2. Använd omvänd ingenjörskonst: Börja med slutmålet i åtanke och arbeta baklänges för att förstå de steg som krävs för att nå dit. Detta hjälper till att klargöra vilka åtgärder som behövs för att lösa problemet.
3. Öva på divergent tänkande: Utmana dig själv att tänka på så många lösningar som möjligt, även de som vid första anblicken verkar osannolika. Detta kreativa tänkande kan leda till innovativa lösningar.
4. Spela strategispel: Spel som schack, sudoku eller pusselspel stimulerar hjärnan och utvecklar förmågan att tänka kritiskt och strategiskt.
5. Lär av misstag: Se misslyckanden som läromöjligheter. Genom att analysera vad som gick fel kan du utveckla bättre strategier för framtiden.

Om du anar att du kommer behöva genomföra rekryteringstester där problemlösning, logiskt tänkande och andra färdigheter ställs på prov bör du öva mycket.

Du kan till exempel använda dig av övningsmaterial med coachning genom Squidfactor, en svensk plattform byggd av personer med lång erfarenhet inom management och rekrytering.