Neurobics = neuro + aerobics: motion för hjärnan, lika viktig som för kroppen.

Gratistester i dag3 kvar Logga in
NeurobicsKunskap och tester om hjärnan
3 av 3 kvar
Testläge · inga annonserAvbryt test
Guide6 min läsning

Hjärnans delar och vad de gör

Hjärnan brukar delas in i tre huvuddelar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan delas i två hjärnhalvor med fyra lober var: pannloben, hjässloben, tinningloben och nackloben. Djupare inne finns mindre delar som hippocampus, amygdala och talamus. Här går vi igenom hjärnans delar och vad de gör, med svenska och latinska namn.

Innehåll
  1. Hjärnans huvuddelar
  2. Storhjärnan och de två hjärnhalvorna
  3. Hjärnans fyra lober
  4. Djupare delar av hjärnan
  5. Lillhjärnan
  6. Hjärnstammen
  7. Hjärnhinnor och ryggmärgsvätska
  8. Höger och vänster hjärnhalva – myten
  9. Centrala och perifera nervsystemet
  10. Hjärnan i siffror
  11. Vanliga frågor
  12. Källor

Det viktigaste

  • Hjärnan brukar delas in i tre huvuddelar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Anatomiböcker räknar ofta mellanhjärnan (talamus och hypotalamus) som en fjärde. Tillsammans med ryggmärgen bildar hjärnan det centrala nervsystemet. 1
  • Storhjärnans bark delas in i fyra lober med olika huvuduppgifter: rörelse och tänkande (pannloben), känsel (hjässloben), hörsel och minne (tinningloben) och syn (nackloben). 1
  • Hjärnan har omkring 86 miljarder nervceller. Bara knappt en femtedel av dem sitter i storhjärnans bark. 3 Forskningsläge: Begränsad (Enskild RCT eller enstaka små studier, motstridiga resultat)
  • Hippocampus behövs för att bilda nya minnen. Det visade fallet H.M. på 1950-talet. 4
  • Det finns inga "vänsterhjärnade" och "högerhjärnade" människor. Vissa funktioner sitter mer på ena sidan, men hela hjärnan används. 7 Forskningsläge: Begränsad (Enskild RCT eller enstaka små studier, motstridiga resultat)

1Hjärnans huvuddelar

Klicka på en del av hjärnan i figurerna för att se vad den heter och vad den gör. Den första visar hjärnan från sidan, den andra hjärnan delad mitt itu.

Figur 1. Hjärnans delar: sidovy
Schematisk sidovy av vänster hjärnhalva med pannan åt vänster: 1 Pannloben, 2 Hjässloben, 3 Tinningloben, 4 Nackloben, 5 Lillhjärnan, 6 Hjärnstammen. Sidovy · vänster hjärnhalvaPannan åt vänster5. Lillhjärnan6. Hjärnstammen1. Pannloben2. Hjässloben3. Tinningloben4. Nackloben
1. Pannloben lobus frontalisLigger längst fram, bakom pannan. Styr viljestyrda rörelser (primära motoriska barken) och tal (Brocas område). Den främre delen, prefrontala barken, är viktig för tänkande, planering och att hålla tillbaka impulser.Källa: OpenStax, avsnitt 13.2; Dronkers m.fl. 2007 · Läs om exekutiva funktioner
Delar
Schematisk bild av vänster hjärnhalva från sidan, med pannan åt vänster: de fyra loberna, lillhjärnan och hjärnstammen. Välj en del för att se vad den heter och vad den gör.Förenklad, egenritad bild. Formerna är schematiska, men delarnas lägen följer läroboken. Indelningen i lober handlar om var huvuduppgifterna finns – loberna samarbetar hela tiden.Källa: Betts, J. G. m.fl. (2022). Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.2 The Central Nervous System. OpenStax, Rice University. CC BY 4.0. openstax.orgAzevedo, F. A. m.fl. (2009). Equal numbers of neuronal and nonneuronal cells make the human brain an isometrically scaled-up primate brain. Journal of Comparative Neurology, 513(5), 532–541. doi:10.1002/cne.21974Scoville, W. B. & Milner, B. (1957). Loss of recent memory after bilateral hippocampal lesions. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 20(1), 11–21. doi:10.1136/jnnp.20.1.11Dronkers, N. F. m.fl. (2007). Paul Broca's historic cases: high resolution MR imaging of the brains of Leborgne and Lelong. Brain, 130(5), 1432–1441. doi:10.1093/brain/awm042Gazzaniga, M. S. (2005). Forty-five years of split-brain research and still going strong. Nature Reviews Neuroscience, 6(8), 653–659. doi:10.1038/nrn1723Nielsen, J. A. m.fl. (2013). An evaluation of the left-brain vs. right-brain hypothesis with resting state functional connectivity magnetic resonance imaging. PLoS ONE, 8(8), e71275. doi:10.1371/journal.pone.0071275Binder, J. R. (2015). The Wernicke area: Modern evidence and a reinterpretation. Neurology, 85(24), 2170–2175. doi:10.1212/WNL.0000000000002219Figur: Neurobics, Sven-Anders Bergström · Licens CC BY 4.0 – fri att använda med källhänvisning · Ladda ner SVG
Visa data som tabell
NrDelLatinFunktionKälla
1Pannlobenlobus frontalisLigger längst fram, bakom pannan. Styr viljestyrda rörelser (primära motoriska barken) och tal (Brocas område). Den främre delen, prefrontala barken, är viktig för tänkande, planering och att hålla tillbaka impulser.OpenStax, avsnitt 13.2; Dronkers m.fl. 2007
2Hjässlobenlobus parietalisLigger bakom pannloben, högst upp på huvudet. Tar emot känsel från kroppen: beröring, tryck, värme och smärta. Delar av den, särskilt i höger hjärnhalva, ingår i nätverken för uppmärksamhet.OpenStax, avsnitt 13.2; Nielsen m.fl. 2013
3Tinninglobenlobus temporalisLigger på sidan, vid tinningen. Tar emot hörselintryck och är viktig för minnet. Wernickes område i bakre delen av vänster tinninglob är viktigt både för att förstå språk och för att tala.OpenStax, avsnitt 13.2; Binder 2015
4Nacklobenlobus occipitalisLigger längst bak i hjärnan. Tar emot och tolkar synintryck.OpenStax, avsnitt 13.2
5LillhjärnancerebellumSitter längst bak och längst ner, under nackloben. Jämför de rörelser som storhjärnan har beordrat med det som faktiskt händer och rättar till skillnaden, så att rörelserna blir mjuka och träffsäkra. Cirka 10 procent av hjärnans massa men flest nervceller.OpenStax, avsnitt 13.2; Azevedo m.fl. 2009
6Hjärnstammentruncus encephaliFörbinder hjärnan med ryggmärgen. Består av mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen (nr 12–14 i mittsnittet).OpenStax, avsnitt 13.2
Funktionerna är förenklade sammanfattningar ur OpenStax Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.2, och de studier som anges per rad.
Citera figuren
Bergström, S.-A. (2026). Hjärnans delar: sidovy [Interaktiv figur]. Neurobics. https://www.neurobics.se/hjarnkunskap/anatomi/#figur-hjarnans-delar-sidovy (licens CC BY 4.0).
Figur 2. Hjärnans delar: mittsnitt
Schematiskt mittsnitt med pannan åt vänster: 5 Lillhjärnan, 7 Hjärnbalken, 8 Talamus, 9 Hypotalamus, 12 Mitthjärnan, 13 Hjärnbryggan, 14 Förlängda märgen, 10 Hippocampus, 11 Amygdala (mandelkärnan). Hippocampus och amygdala ligger utanför mittplanet och är streckade.Mittsnitt · hjärnan delad mitt ituPannan åt vänsterStreckat: ligger längre ut, inte i mittplanet5. Lillhjärnan7. Hjärnbalken8. Talamus9. Hypotalamus12. Mitthjärnan13. Hjärnbryggan14. Förlängda märgen11. Amygdala (mandelkärnan)10. Hippocampus
10. Hippocampus hippocampusBehövs för att bilda nya minnen. Patienten H.M. kunde inte längre lägga nya händelser på minnet efter att hippocampus på båda sidor hade opererats 1953. Ligger på tinninglobens insida, utanför mittplanet (streckad i bilden).Källa: OpenStax, avsnitt 13.2; Scoville & Milner 1957
Delar
Schematisk bild av hjärnan delad mitt itu, med pannan åt vänster: hjärnbalken, talamus, hypotalamus, lillhjärnan och hjärnstammens tre delar. Hippocampus och amygdala ligger på tinninglobens insida, en bit från mittplanet, och är därför streckade. Välj en del för att se vad den heter och vad den gör.Förenklad, egenritad bild. Formerna är schematiska, men delarnas lägen följer läroboken. Indelningen i lober handlar om var huvuduppgifterna finns – loberna samarbetar hela tiden.Källa: Betts, J. G. m.fl. (2022). Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.2 The Central Nervous System. OpenStax, Rice University. CC BY 4.0. openstax.orgAzevedo, F. A. m.fl. (2009). Equal numbers of neuronal and nonneuronal cells make the human brain an isometrically scaled-up primate brain. Journal of Comparative Neurology, 513(5), 532–541. doi:10.1002/cne.21974Scoville, W. B. & Milner, B. (1957). Loss of recent memory after bilateral hippocampal lesions. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 20(1), 11–21. doi:10.1136/jnnp.20.1.11Dronkers, N. F. m.fl. (2007). Paul Broca's historic cases: high resolution MR imaging of the brains of Leborgne and Lelong. Brain, 130(5), 1432–1441. doi:10.1093/brain/awm042Gazzaniga, M. S. (2005). Forty-five years of split-brain research and still going strong. Nature Reviews Neuroscience, 6(8), 653–659. doi:10.1038/nrn1723Nielsen, J. A. m.fl. (2013). An evaluation of the left-brain vs. right-brain hypothesis with resting state functional connectivity magnetic resonance imaging. PLoS ONE, 8(8), e71275. doi:10.1371/journal.pone.0071275Binder, J. R. (2015). The Wernicke area: Modern evidence and a reinterpretation. Neurology, 85(24), 2170–2175. doi:10.1212/WNL.0000000000002219Figur: Neurobics, Sven-Anders Bergström · Licens CC BY 4.0 – fri att använda med källhänvisning · Ladda ner SVG
Visa data som tabell
NrDelLatinFunktionKälla
5LillhjärnancerebellumSitter längst bak och längst ner, under nackloben. Jämför de rörelser som storhjärnan har beordrat med det som faktiskt händer och rättar till skillnaden, så att rörelserna blir mjuka och träffsäkra. Cirka 10 procent av hjärnans massa men flest nervceller.OpenStax, avsnitt 13.2; Azevedo m.fl. 2009
7Hjärnbalkencorpus callosumEtt tjockt band av nervtrådar och den viktigaste förbindelsen mellan höger och vänster hjärnhalva. Studier av personer vars hjärnbalk har skurits av visar att halvorna är specialiserade men i vanliga fall samarbetar hela tiden.OpenStax, avsnitt 13.2; Gazzaniga 2005
8TalamusthalamusFungerar som en växel: nästan alla sinnesintryck passerar här på väg till hjärnbarken och bearbetas på vägen. Ingår i mellanhjärnan.OpenStax, avsnitt 13.2
9HypotalamushypothalamusReglerar kroppens inre balans, som temperatur, hunger och törst, och styr det autonoma nervsystemet och hypofysen. Ingår i mellanhjärnan.OpenStax, avsnitt 13.2
10HippocampushippocampusBehövs för att bilda nya minnen. Patienten H.M. kunde inte längre lägga nya händelser på minnet efter att hippocampus på båda sidor hade opererats 1953. Ligger på tinninglobens insida, utanför mittplanet (streckad i bilden).OpenStax, avsnitt 13.2; Scoville & Milner 1957
11Amygdala (mandelkärnan)corpus amygdaloideumViktig för känslor. Ligger framför hippocampus på tinninglobens insida, utanför mittplanet (streckad i bilden).OpenStax, avsnitt 13.2
12MitthjärnanmesencephalonHjärnstammens översta del. Samordnar syn-, hörsel- och känselintryck.OpenStax, avsnitt 13.2
13HjärnbrygganponsHjärnstammens mittre del och den viktigaste förbindelsen till lillhjärnan.OpenStax, avsnitt 13.2
14Förlängda märgenmedulla oblongataHjärnstammens nedersta del, som går över i ryggmärgen. Hjälper till att reglera hjärta, blodtryck och andning.OpenStax, avsnitt 13.2
Funktionerna är förenklade sammanfattningar ur OpenStax Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.2, och de studier som anges per rad.
Citera figuren
Bergström, S.-A. (2026). Hjärnans delar: mittsnitt [Interaktiv figur]. Neurobics. https://www.neurobics.se/hjarnkunskap/anatomi/#figur-hjarnans-delar-mittsnitt (licens CC BY 4.0).
DelLatinViktigaste uppgifter
Storhjärnancerebrumtänkande, språk, minne, sinnen och viljestyrda rörelser
Mellanhjärnan (talamus och hypotalamus)diencephalonsorterar sinnesintryck, styr kroppens inre balans
Lillhjärnancerebellumfinjusterar rörelser
Hjärnstammentruncus encephaliandning, hjärtrytm, kopplingar mellan hjärna och ryggmärg

Källa för tabellen: OpenStax. 1

2Storhjärnan och de två hjärnhalvorna

Storhjärnan är den största delen av hjärnan och det man oftast ser på bilder: två veckade halvor ovanpå resten. Det yttersta lagret kallas hjärnbarken (cortex cerebri). 1

Hjärnbarken står för ungefär 82 procent av hjärnans massa, men bara 19 procent av nervcellerna. 3

De två hjärnhalvorna är förbundna med hjärnbalken (corpus callosum), ett tjockt band av nervtrådar som är den viktigaste förbindelsen mellan dem. 1 Hos personer där hjärnbalken har skurits av för att behandla svår epilepsi har forskare kunnat studera vad varje halva gör för sig. Studierna har visat både att halvorna är specialiserade och att de i vanliga fall samarbetar hela tiden. 6

3Hjärnans fyra lober

Varje hjärnhalva delas in i fyra lober. 1 Loberna samarbetar hela tiden, så indelningen handlar om var olika huvuduppgifter finns, inte om att varje lob gör en sak.

Pannloben (frontalloben)

Pannloben (lobus frontalis) ligger längst fram, bakom pannan. Där finns den primära motoriska barken, som styr viljestyrda rörelser, och Brocas område, som behövs för att tala. Den främre delen, prefrontala barken, är viktig för tänkande, planering och att hålla tillbaka impulser. 1 5 Läs mer om exekutiva funktioner och arbetsminne.

Brocas område har fått sitt namn efter den franske läkaren Paul Broca, som 1861 beskrev två patienter som hade förlorat förmågan att tala efter en skada i pannlobens nedre del. När forskare 2007 undersökte deras bevarade hjärnor med magnetkamera visade det sig att skadorna gick djupare än Broca hade sett, och att talet beror på fler områden. 5

Hjässloben (parietalloben)

Hjässloben (lobus parietalis) ligger bakom pannloben, högst upp på huvudet. Den tar emot känselintryck från kroppen: beröring, tryck, värme och smärta. 1 Delar av hjässloben, särskilt i höger hjärnhalva, ingår också i de nätverk som styr uppmärksamheten. 7 Läs mer om visuospatial förmåga och testa din rumsuppfattning.

Tinningloben (temporalloben)

Tinningloben (lobus temporalis) ligger på sidan av huvudet, vid tinningen. Där tas hörselintrycken emot, och tinningloben är viktig för minnet. 1

Wernickes område ligger i bakre delen av vänster tinninglob. Det har länge förknippats med att förstå språk, men nyare forskning visar att det också är viktigt när vi själva talar. 8

På tinninglobens insida finns hippocampus och amygdala (mandelkärnan). Hippocampus behövs för att bilda nya minnen och amygdala är viktig för känslor. 1 Det mest kända beviset är patienten H.M., som 1953 fick de inre delarna av båda tinningloberna, med hippocampus, bortopererade för att behandla svår epilepsi. Efter operationen kunde han inte längre lägga nya händelser på minnet, medan äldre minnen och intelligensen fanns kvar. 4

Nackloben (occipitalloben)

Nackloben (lobus occipitalis) ligger längst bak i hjärnan. Där finns de områden som tar emot och tolkar synintryck. 1

4Djupare delar av hjärnan

Under hjärnbarken finns grupper av nervceller med egna uppgifter: 1

  • Basala ganglierna (nuclei basales) är en grupp kärnor som avgör vilka rörelser som ska sättas i gång och vilka som ska hållas tillbaka. Signalämnet dopamin påverkar balansen mellan dem.
  • Talamus fungerar som en växel: nästan alla sinnesintryck passerar där på väg till hjärnbarken och bearbetas på vägen.
  • Hypotalamus reglerar kroppens inre balans, som temperatur, hunger och törst, och styr det autonoma nervsystemet och hypofysen. Läs mer om det autonoma nervsystemet.

5Lillhjärnan

Lillhjärnan (cerebellum) sitter längst bak och längst ner, under nackloben. Den jämför de rörelser som storhjärnan har beordrat med det som faktiskt händer och rättar till skillnaden. Därför blir rörelserna mjuka och träffsäkra. Lillhjärnan står för ungefär tio procent av hjärnans massa. 1 Ändå sitter de flesta av hjärnans nervceller där, omkring 69 av 86 miljarder. 3

6Hjärnstammen

Hjärnstammen förbinder hjärnan med ryggmärgen och består av tre delar: 1

  • Mitthjärnan (mesencephalon) samordnar syn-, hörsel- och känselintryck.
  • Hjärnbryggan (pons) är den viktigaste förbindelsen till lillhjärnan.
  • Förlängda märgen (medulla oblongata) hjälper till att reglera hjärta, blodtryck och andning.

7Hjärnhinnor och ryggmärgsvätska

Hjärnan och ryggmärgen skyddas av tre hjärnhinnor: 2

  1. Hårda hjärnhinnan (dura mater), ett tjockt och segt yttre lager som sitter fast i skallen.
  2. Spindelvävshinnan (arachnoidea), ett tunt och löst lager.
  3. Mjuka hjärnhinnan (pia mater), en tunn hinna som ligger direkt på hjärnan och följer alla veck.

Mellan spindelvävshinnan och den mjuka hjärnhinnan flyter ryggmärgsvätska (cerebrospinalvätska). Den bildas i hjärnans hålrum, ventriklarna, stötdämpar hjärnan och för bort restprodukter. 2

8Höger och vänster hjärnhalva – myten

Det är sant att vissa funktioner sitter mer på ena sidan. Hos de flesta ligger språkets nätverk främst i vänster hjärnhalva och nätverk för uppmärksamhet mer i höger. Men tanken att människor är "vänsterhjärnade" (logiska) eller "högerhjärnade" (kreativa) har inget stöd. En studie av hjärnavbildningar från 1 011 personer fann att den som har starkt sidoförskjutna nätverk på ena sidan inte har en mer dominant hjärnhalva i sin helhet. 7

9Centrala och perifera nervsystemet

Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet (CNS). Det tar emot och tolkar information från kroppen och omvärlden och skickar ut signaler till muskler och organ. 1 Nerverna som går ut från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen kallas det perifera nervsystemet. En del av det, det autonoma nervsystemet, styr sådant vi inte bestämmer över själva, som puls och matsmältning. Läs mer om vagusnerven och hjärnceller.

10Hjärnan i siffror

  • 86 miljarder nervceller och ungefär lika många andra celler, till exempel gliaceller. 3
  • Hjärnan väger cirka 2 procent av kroppsvikten men förbrukar ungefär 20 procent av kroppens syre och energi. 9
  • Lillhjärnan står för cirka 10 procent av massan men har flest nervceller. 1 3

Nervcellerna kopplar ihop sig i nätverk som förändras när vi lär oss. Läs mer om synaptisk plasticitet och nya nervceller i vuxen ålder. Hur forskare mäter hjärnans aktivitet går vi igenom i Mäta hjärnaktivitet.

Vill du testa några av de förmågor som hjärnan står för? Prova vårt Stroop-test för uppmärksamhet, reaktionstestet eller rumsuppfattningstestet. I appen Daily Neurobics kan du öva varje dag.

11Vanliga frågor

Vilka är hjärnans delar? De tre huvuddelarna är storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Mellanhjärnan med talamus och hypotalamus ligger mellan storhjärnan och hjärnstammen. 1

Vilka är hjärnans fyra lober? Pannloben (frontalloben), hjässloben (parietalloben), tinningloben (temporalloben) och nackloben (occipitalloben). 1

Vad gör frontalloben? Pannloben styr viljestyrda rörelser och tal, och den främre delen är viktig för planering och tänkande. 1

Vad gör hjässloben? Den tar emot känsel från kroppen och ingår i nätverk för uppmärksamhet. 1 7

Vad är hjärnbalken? Ett band av nervtrådar som förbinder höger och vänster hjärnhalva. 1

Vilka funktioner har höger hjärnhalva? Höger hjärnhalva har en större roll i vissa nätverk för uppmärksamhet, medan språket främst sitter i vänster. Men de två halvorna arbetar tillsammans, och ingen människa använder bara den ena. 7

Vad heter hjärnans delar på latin?

SvenskaLatin
storhjärnancerebrum
lillhjärnancerebellum
hjärnstammentruncus encephali
hjärnbarkencortex cerebri
pannlobenlobus frontalis
hjässlobenlobus parietalis
tinninglobenlobus temporalis
nacklobenlobus occipitalis
hjärnbalkencorpus callosum
mellanhjärnandiencephalon
mitthjärnanmesencephalon
hjärnbrygganpons
förlängda märgenmedulla oblongata
hårda hjärnhinnandura mater
spindelvävshinnanarachnoidea
mjuka hjärnhinnanpia mater

Läs också

Källor

  1. Betts JG, Young KA, Wise JA, Johnson E, Poe B, Kruse DH, m.fl. (2022). Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.2 The Central Nervous System. OpenStax, Rice University. CC BY 4.0. Hämtad 2026-10-27. https://openstax.org/books/anatomy-and-physiology-2e/pages/13-2-the-central-nervous-system. Länk
  2. Betts JG, Young KA, Wise JA, Johnson E, Poe B, Kruse DH, m.fl. (2022). Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 13.3 Circulation and the Central Nervous System. OpenStax, Rice University. CC BY 4.0. Hämtad 2026-10-27. https://openstax.org/books/anatomy-and-physiology-2e/pages/13-3-circulation-and-the-central-nervous-system. Länk
  3. Azevedo F, Carvalho L, Grinberg L m.fl. (2009) Equal numbers of neuronal and nonneuronal cells make the human brain an isometrically scaled‐up primate brain. Journal of Comparative Neurology. doi:10.1002/cne.21974
  4. Scoville W, Milner B (1957) LOSS OF RECENT MEMORY AFTER BILATERAL HIPPOCAMPAL LESIONS. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry. doi:10.1136/jnnp.20.1.11
  5. Dronkers N, Plaisant O, Iba-Zizen M m.fl. (2007) Paul Broca's historic cases: high resolution MR imaging of the brains of Leborgne and Lelong. Brain. doi:10.1093/brain/awm042
  6. Gazzaniga M (2005) Forty-five years of split-brain research and still going strong. Nature Reviews Neuroscience. doi:10.1038/nrn1723
  7. Nielsen J, Zielinski B, Ferguson M m.fl. (2013) An Evaluation of the Left-Brain vs. Right-Brain Hypothesis with Resting State Functional Connectivity Magnetic Resonance Imaging. PLoS ONE. doi:10.1371/journal.pone.0071275
  8. Binder J (2015) The Wernicke area. Neurology. doi:10.1212/WNL.0000000000002219
  9. Raichle M, Gusnard D (2002) Appraising the brain's energy budget. Proceedings of the National Academy of Sciences. doi:10.1073/pnas.172399499

Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Har du frågor om ditt minne eller din hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral. · Så arbetar vi med källor · Rapportera ett fel