Hem » Appar » Spelifiering i kognitiv terapi: Hur spel kan förbättra mental hälsa

Appar, Behandlingar

Spelifiering i kognitiv terapi: Hur spel kan förbättra mental hälsa

Spelifiering, den process där spelmekanismer och -element används i icke-spelkontexter, visar stor potential inom kognitiv terapi. Genom att integrera spelaspekter i terapeutiska sessioner, kan man stimulera patienters engagemang och motivation.

Denna metodik utnyttjar spelens förmåga att skapa en involverande och underhållande miljö, vilket kan förbättra mental hälsa.

I terapeutiska sammanhang kan spelifiering hjälpa klienter att lära sig och öva på nya färdigheter, hantera stress, och öka medvetenheten om egna tankemönster och beteenden.

Användningen av spel kan göra det lättare för individer att närma sig svåra ämnen och känslor på ett sätt som känns mindre hotande. Genom att inkludera neurofeedback kan personen också direkt se hur deras hjärna svarar på olika stimuli.

Behandla ångest, depression och PTSD med dator- eller mobilspel

Det finns flera exempel där spelifiering har använts framgångsrikt för att behandla ångest, depression och PTSD. Här är några framträdande exempel:

SuperBetter

SuperBetter är ett mobilspel designat för att hjälpa användare att hantera utmaningar relaterade till mental hälsa.

Spelet använder spelifierade element för att motivera användare att uppnå personliga mål, hantera svårigheter och öva på positiva vanor.

Forskning har visat att spelet kan bidra till att minska symtom på depression och ångest genom att öka användarens motståndskraft och välbefinnande (1,2).

SPARX

SPARX är ett datorspel som utvecklats i Nya Zeeland specifikt för att hjälpa tonåringar med depression.

Det är ett äventyrsspel som lär spelarna om kognitiv beteendeterapi (KBT) genom spelbaserade uppdrag och utmaningar. Studier har visat att SPARX är lika effektivt som traditionell ansikte-mot-ansikte terapi för att minska symtomen på depression (3).

Mobilspel byggt utifrån KBT

Ett intressant examensarbete av Deborah Carlander vid Högskolan i Skövde undersökte hur ett mobilspel kunde vara ångestreducerande för kvinnor med högfungerande autism.

Spelet byggdes utifrån metoder som används inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Olika banor ska klaras av på tid och ibland dyker det upp andningsövningar.

Syftet är att spelet ska hjälpa personer med autism att bryta ångestframkallande tankar. Deborah tilldelades Mångfaldsstipendiet för sitt examensarbete.


Källor

  1. Ann Marie Roepke, Sara R. Jaffee, Olivia M. Riffle, Jane McGonigal, Rose Broome, and Bez Maxwell. Randomized Controlled Trial of SuperBetter, a Smartphone-Based/Internet-Based Self-Help Tool to Reduce Depressive Symptoms. Games for Health Journal. Jun 2015.235-246.http://doi.org/10.1089/g4h.2014.0046
  2. Marshall JM, Dunstan DA and Bartik W (2021). Smartphone Psychological Therapy During COVID-19: A Study on the Effectiveness of Five Popular Mental Health Apps for Anxiety and Depression. Front. Psychol. 12:775775. doi: 10.3389/fpsyg.2021.775775
  3. Merry, S. N., Stasiak, K., Shepherd, M., Frampton, C., Fleming, T., & Lucassen, M. F. G. (2012). The effectiveness of SPARX, a computerised self-help intervention for adolescents seeking help for depression: Randomised controlled non-inferiority trial. https://doi.org/10.1136/bmj.e2598 BMJ, 344.