Hem » Behandlingar » Förbättra hjärnan med neuroimplantat

Behandlingar, Mäta hjärnaktivitet

Förbättra hjärnan med neuroimplantat

Diskussioner som blandar teknologiska framsteg med neurovetenskap styr snabbt in oss på temat hjärnimplantat, vilka har potential att förbättra mentala förmågor. Området är föremål för intensiv forskning, där vissa kommersiella projekt, till exempel Elon Musks Neuralink, får stor uppmärksamhet.

illustration av ett neuroimplantat

Det finns många begrepp och tekniska termer som kan vara bra att lära sig för den som vill förstå forskningsfältet och vad som skrivs kring detta ämne. Låt oss börja med att förklara några av de här innan vi går in på detaljer kring tillämpningar kring kognitiv förstärkning.

Neuroproteser, eller neuroprosthetics på engelska, är enheter som kirurgiskt implanteras i hjärnan för att ersätta förlorade eller nedsatta funktioner. Ex; ett cochleaimplantat kan ge hörseln åter till hörselskadade.

Brain-computer interaction (BCI), en engelsk term för teknologi som kopplar ihop hjärnan med en dator. Kommunikationen kan vara åt båda håll och ett samspel däremellan kan etableras.

Enhancement, implantat som ger en förbättrad förmåga än normalläget, till skillnad från en protes som kan återställa en skadad förmåga.

Implantatet Telepathy från Neuralink

Den 29:e januari 2024 meddelade Elon Musk på X (f.d. Twitter) att den första människan hade fått Neuralinks implantat Telepathy inopererat.

Medan det initiala målet fokuserar på att assistera förlamade individer att styra enheter som mobiltelefoner och datorer genom tankekraft, omfattar de mer långtgående planerna användning av tekniken för ett bredare spektrum av tillämpningar.

På deras hemsida finns citat:

Skapa ett generaliserat gränssnitt för hjärnan för att återställa självständighet hos personer med ouppfyllda medicinska behov idag och frigöra mänsklig potential imorgon.

Översättning av ”Our mission”, 2024-02-09 enligt Neuralink.com

Uttalandet om att ’frigöra mänsklig potential imorgon’ är öppet för tolkning, men här tolkar vi det som att hjärnimplantaten syftar till att elevera våra kognitiva förmågor till nya höjder.

frigöra kognitiv potential hos människor med implantat

Implantat för sensorisk expansion

Den här typen av implantat syftar till att utvidga mänskliga sensoriska upplevelser genom teknologiska medel. Flera forskningsgrupper, universitet och företag runt om i världen är aktiva inom detta spännande fält.

Neil Harbisson är en av de första individerna som officiellt erkänts som en cyborg och är känd för sitt antennimplantat som låter honom ”höra” färger.

Genom sin antenn, som är integrerad med hans skalle, kan Harbisson uppfatta synliga och osynliga färger, inklusive infraröda och ultravioletta, via ljudvågor. Han har berättat om detta i ett TED-talk 2012 och om hur det gav han, född med färgblindhet, ett nytt sätt att tolka sin omgivning.

Prostetiska hjärnimplantat på människor

Vid högt ansedda MIT utvecklas ny teknik som på nanonivå ska kunna mäta, analysera och modulera biologiska system. Dessa enheter ska kunna svara på olika tillstånd genom elektrisk stimulering eller utsöndring av läkemedel.

Forskare vid Stanford University har på ALS-patienter opererat in en rad väldigt små elektroder på utvalda celler i hjärnan. Cellerna signalerar när patienten försöker prata och elektroderna fångar upp signalerna. Genom ett brain-computer interface kan sedan en dator uppge vilka ord patienten vill säga. Vid en studie från augusti 2023 slogs nytt rekord med 62 ord per minut.

Framtidens människa: en cyborg?

I takt med att gränserna mellan människa och maskin suddas ut, står vi inför en framtid där vår inneboende kapacitet kanske kan utökas på sätt vi knappt kan föreställa oss idag.

en cyborg, när slutar människan vara människa med alla implantat?

Potentialen hos neuroimplantat inom gruppen enhancement är att inte bara återställa, utan även förbättra, mänskliga förmågor väcker lika delar hopp och etiska frågor.

Vi balanserar på en skör tråd mellan att frigöra otänkbara möjligheter för mänskligheten och att navigera de moraliska dilemman som följer med sådan makt. Framtidens människa kanske står inför val som inte bara förändrar individens liv utan även formar samhällets struktur och värderingar.

Errare humanum est,
perseverare autem diabolicum.

Horatius (65-8 f.Kr.)

Det första budskapet i den romerske poeten Horatius uttryck är ganska känt och citeras ofta som försvar. Horatius fullständiga citat innefattar dock en viktig aspekt och det är att vi som människa måste lära oss av misstag och förbättra oss.

Är det med hjälp av hjärnimplantat vi kommer att kunna uppfylla det?