NAC, eller N-acetyl-L-cystein, är en molekyl som ofta nämns i sammanhang där kroppens avgiftningssystem, immunförsvar och cellskydd står i fokus. Men på senare tid har även hjärnforskningen riktat sina blickar hit. I den här artikeln tittar vi närmare på hur NAC påverkar hjärnan, tankeförmågan och vårt känslomässiga välmående.
Vad är NAC – och varför pratas det om hjärnan?
NAC är en syntetisk variant av aminosyran cystein, och dess främsta funktion är att fungera som föregångare till glutation, kroppens kanske viktigaste antioxidant [1]. Glutation finns i höga halter i hjärnvävnad och är nödvändig för att skydda neuroner från oxidativ stress och inflammation [2].
Flera mentala tillstånd, såsom depression, tvångssyndrom och bipolär sjukdom, är kopplade till störningar i hjärnans antioxidantbalans och signalsubstanser som glutamat och dopamin. NAC verkar kunna påverka båda dessa system, dels genom att minska oxidativ stress, dels genom att modulera nervsignaler [3][4].
Strukturbilder från Wikimedia Commons. CC3.0 Share-Alike Mipani
Fakta om N-acetyl-L-cystein (NAC)
- Kemiskt namn: N-acetyl-L-cystein
- Molekylformel: C₅H₉NO₃S
- Molekylmassa: 163,19 g/mol
- CAS-nummer: 616-91-1
- IUPAC-namn: (2R)-2-acetamido-3-sulfanylpropansyra
- Andra namn: Acetylcystein, NAC, Mucomyst, Parvolex, Fluimucil
Hjärnfunktioner som kan påverkas
1. Stämningsläge och ångestnivåer
Studier har visat att NAC kan ha positiva effekter vid depression, särskilt som tillägg till traditionell behandling. Det tros bero på dess förmåga att minska neuroinflammation och återställa glutationsnivåerna i hjärnan [5].
2. Tvångsmässigt och beroendebeteende
Det finns belägg för att NAC kan minska begär och tvångstankar vid beroendeproblematik – inklusive rökning, spelberoende och substansmissbruk [6]. Effekten tros bero på påverkan på glutamatsystemet, som ofta är överaktivt i dessa tillstånd.
3. Kognitiv funktion och skydd mot åldrande
NAC har i experimentella sammanhang visat sig kunna skydda nervceller och minska kognitiv nedgång i samband med åldrande och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers [7][8].
Upptag av NAC och verkningsmekanism
När man tar NAC som tillskott absorberas det i tarmen och omvandlas snabbt till cystein, som sedan används för att bilda glutation i cellerna [9]. Trots låg biotillgänglighet (bara cirka 6–10 %) är NAC mer effektivt än både glutation och cystein som tillskott, eftersom det bättre når in i cellerna och startar glutationsyntesen [10].
SPONSRAT INNEHÅLL
Thione – GlyNAC
Naviane erbjuder ett kosttillskott med N-acetyl-L-cystein i kombination med andra näringsämnen som är utvalda för att stödja mental skärpa, stressresiliens och kognitiv funktion.
Produkten innehåller dessutom ämnen som samverkar med NAC:s roll i kroppens avgiftning och antioxidativa försvar. Tillsammans ska dessa bidra till att skydda hjärnan mot oxidativ stress och främja mentalt välbefinnande.
För dig som är intresserad av fokus, minne och känslomässigt välmående kan NAC vara ett ämne värt att hålla ögonen på. Det är ingen mirakelkur, men forskningen växer, och resultaten pekar mot en intressant roll i hjärnans kemi.
Som alltid gäller: rådgör med vårdpersonal innan du börjar med nya kosttillskott – särskilt om du medicinerar eller har astma.
Finns NAC naturligt mat?
N-acetyl-L-cystein (NAC) finns inte naturligt i mat. Det är en syntetisk form av aminosyran L-cystein, framtagen för att vara mer stabil, vattenlöslig och medicinskt användbar.
Varför säljs det som läkemedel i USA men som kosttillskott i Sverige?
Enligt den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA användes NAC som ett godkänt läkemedel redan 1963 (mot paracetamolförgiftning) innan kosttillskottslagen DSHEA trädde i kraft 1994. Därför menar FDA att NAC inte kvalificerar som ett kosttillskott enligt amerikansk lag, eftersom det var ett läkemedel innan det blev ett tillskott. I EU och Sverige anses NAC vara ett tillåtligt kosttillskott så länge det inte marknadsförs med sjukdomsbehandlande påståenden. I USA handlar det om ett juridiskt gränsfall, inte om att NAC är farligt. I Sverige är det lagligt som tillskott, så länge det används i icke-medicinska syften och under godkända gränsvärden.
Referenser
[1] Samuni, Y., Goldstein, S., Dean, O. M., & Berk, M. (2013). The chemistry and biological activities of N-acetylcysteine. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) – General Subjects, 1830(8), 4117–4129. https://doi.org/10.1016/j.bbagen.2013.04.016
[2] Ercal, N., Gurer-Orhan, H., & Aykin-Burns, N. (2001). Toxic metals and oxidative stress part I: mechanisms involved in metal-induced oxidative damage. Current Topics in Medicinal Chemistry, 1(6), 529–539.
[3] Berk, M., Dean, O., Cotton, S. M., et al. (2011). The efficacy of N-acetylcysteine as an adjunctive treatment in bipolar depression: An open label trial. Journal of Affective Disorders, 135(1–3), 389–394.
[4] Deepmala, Slattery, J., Kumar, N., et al. (2015). Clinical trials of N-acetylcysteine in psychiatry and neurology: A systematic review. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 55, 294–321.
[5] Dean, O. M., Kanchanatawan, B., Ashton, M., et al. (2017). Adjunctive N-acetylcysteine in major depressive disorder: A systematic review and meta-analysis. Journal of Clinical Psychiatry, 78(5), e544–e556.
[6] LaRowe, S. D., Myrick, H., Hedden, S., et al. (2007). Is cocaine desire reduced by N-acetylcysteine? American Journal of Psychiatry, 164(7), 1115–1117.
[7] Martínez-Banaclocha, M. (2000). N-acetylcysteine in the treatment of Parkinson’s disease. Medical Hypotheses, 55(6), 468–472.
[8] Clark, J., Simon, D. K., & Simon, J. M. (2012). Glutathione and aging brain: Therapeutic potential of N-acetylcysteine. Mechanisms of Ageing and Development, 133(7), 466–474.
[9] Kelly, G. S. (1998). Clinical applications of N-acetylcysteine. Alternative Medicine Review, 3(2), 114–127.
[10] Atkuri, K. R., Mantovani, J. J., Herzenberg, L. A., & Herzenberg, L. A. (2007). N-Acetylcysteine–a safe antidote for cysteine/glutathione deficiency. Current Opinion in Pharmacology, 7(4), 355–359.
