Neurobics = neuro + aerobics: motion för hjärnan, lika viktig som för kroppen.

Gratistester i dag3 kvar
NeurobicsKunskap och tester om hjärnan
3 av 3 kvar
Testläge · inga annonserAvbryt test

Reaktionstid · Test

Reaktionstest – hur snabbt reagerar du?

Hur snabbt reagerar du? Tryck när cirkeln blir grön, och välj sedan rätt sida när det finns två alternativ. Det tar ungefär två minuter.

3 gratistester kvar i dag
  • Cirka 2 minuter, 2 × 12 försök
  • Enkel reaktion och val mellan två
  • Tryck för tidigt = nytt försök
  • Inga annonser under testet
  • Mobil och dator

Övningstest för träning och nyfikenhet. Det mäter hur snabbt du reagerade just nu på den här enheten och är inte ett medicinskt eller psykologiskt test. Vi har inga normer ännu, så tiden kan inte jämföras med andra.

Testprotokoll · version 1.0
Del 1Enkel reaktion: tryck när cirkeln blir grön, 12 försök
Del 2Val: en grön cirkel tänds till vänster eller höger, tryck på rätt sida, 12 försök
VäntetidSlumpad, 1–4 sekunder före varje signal
För tidigtTryck före signalen, eller snabbare än 0,1 s, räknas som fel och ger ett nytt försök
ResultatMediantid för rätta svar i varje del, antal fel och missar
EnhetPekskärm, mus och skärm lägger till olika fördröjning. Jämför bara med dig själv på samma enhet

Vad är reaktionstid?

Reaktionstid är tiden från att något händer till att du svarar på det. Testet mäter två sorter. I den första delen vet du redan vad du ska göra och väntar bara på signalen: det kallas enkel reaktionstid. I den andra delen måste du först se vilken sida som tänds och sedan välja knapp: det kallas valreaktionstid. Att välja tar alltid lite längre tid, och ju fler alternativ det finns, desto längre blir tiden. Sambandet kallas Hicks lag efter psykologen som beskrev det på 1950-talet. 4

Så går testet till

  1. Del 1: en grå cirkel visas. När den blir grön trycker du så fort du kan, var som helst i rutan eller med mellanslag. 12 försök.
  2. Del 2: en grön cirkel tänds till vänster eller höger. Tryck på den sidan, eller med piltangenterna. 12 försök.
  3. Väntetiden före varje signal slumpas mellan en och fyra sekunder, så det går inte att lära sig rytmen. Trycker du innan signalen räknas det som ett fel och försöket görs om.

Resultatet är mediantiden för dina rätta svar i varje del, alltså det mittersta värdet. Då styr inte ett enstaka försök där du tittade bort. Du ser också hur många gånger du tryckte för tidigt, valde fel sida eller missade.

Vad påverkar reaktionstiden?

  • Sömn. Redan en natt med för lite sömn gör reaktionerna långsammare och mer ojämna. Enkla uppgifter som kräver att man håller uppmärksamheten uppe påverkas mest. 1
  • Ålder. Reaktionstiden ändras med åldern, och valreaktioner blir långsammare tidigare och tydligare än enkla reaktioner. Skillnaderna mellan personer i samma ålder är ändå stora. 2
  • Koffein. Måttliga mängder koffein ger snabbare reaktioner och bättre uppmärksamhet, särskilt när man är trött. 3
  • Enheten. Pekskärm, mus, tangentbord och skärmens uppdatering lägger till olika lång fördröjning, ofta mellan 20 och 100 millisekunder. Jämför därför bara dina egna resultat på samma enhet.

Jämför med dig själv

Vill du se hur till exempel sömn eller tid på dygnet påverkar dig, gör testet flera dagar i rad vid ungefär samma tid och på samma enhet. Dina tidigare försök sparas i den här webbläsaren och visas efter varje test. Testet är ett övningstest för nyfikenhet och träning, inte ett medicinskt test. Märker du att reaktionerna plötsligt blivit mycket långsammare i vardagen, prata med vården.

Källor

  1. Lim J, Dinges DF (2010) A meta-analysis of the impact of short-term sleep deprivation on cognitive variables. Psychological Bulletin 136(3):375–389. doi:10.1037/a0018883
  2. Der G, Deary IJ (2006) Age and sex differences in reaction time in adulthood: results from the United Kingdom Health and Lifestyle Survey. Psychology and Aging 21(1):62–73. doi:10.1037/0882-7974.21.1.62
  3. Smith A (2002) Effects of caffeine on human behavior. Food and Chemical Toxicology 40(9):1243–1255. doi:10.1016/S0278-6915(02)00096-0
  4. Hick WE (1952) On the rate of gain of information. Quarterly Journal of Experimental Psychology 4(1):11–26. doi:10.1080/17470215208416600