Vad är arbetsminne?

1Ett minne för stunden

Tänk dig att någon läser upp ett telefonnummer medan du letar efter en penna. Du upprepar siffrorna tyst för dig själv, hittar pennan, skriver – och sedan är numret borta. Det du använde var arbetsminnet.

Arbetsminne är förmågan att hålla information aktiv och samtidigt arbeta med den. Det skiljer sig från två närliggande begrepp:

• Korttidsminne används ofta om att bara lagra något en kort stund, som att upprepa en sifferserie i samma ordning.
• Långtidsminnet rymmer i praktiken obegränsat, men det mesta där är inte aktivt just nu. När du behöver något därifrån hämtas det in i arbetsminnet.

Gränsen mellan korttidsminne och arbetsminne är inte skarp, och forskare använder orden lite olika. En enkel tumregel: om du bara ska komma ihåg är det korttidsminne. Om du ska komma ihåg och göra något med informationen – räkna, sortera, jämföra – är det arbetsminne.

2Baddeleys modell

Den mest använda beskrivningen kommer från psykologerna Alan Baddeley och Graham Hitch, som 1974 föreslog att arbetsminnet inte är ett enda lager utan ett litet system med flera delar.¹

• Den centrala exekutiven styr uppmärksamheten. Den bestämmer vad som ska hållas kvar, vad som kan släppas och när du ska byta uppgift.
• Den fonologiska loopen håller ljud och språk, till exempel orden du upprepar tyst för dig själv.
• Det visuospatiala skissblocket håller bilder och positioner, till exempel var du ställde ner koppen eller hur en figur ser ut när den vrids.
• Den episodiska bufferten lades till år 2000. Den binder ihop språk, bild och det du redan vet till en sammanhängande helhet.²

Modellen är en förenkling, men den förklarar varför du kan hålla en melodi i huvudet samtidigt som du läser av en karta, medan det går sämre att lyssna på en podd och läsa en text samtidigt. Två språkliga uppgifter konkurrerar om samma del.

3Hur mycket ryms?

År 1956 skrev psykologen George Miller en av psykologins mest citerade artiklar, om "det magiska talet sju, plus eller minus två".⁵ Han hade sett att människor brukar klara att upprepa ungefär sju siffror i rad.

Senare forskning har nyanserat bilden. När man räknar bort knep som att gruppera siffror eller upprepa dem tyst landar kapaciteten snarare på tre till fem meningsfulla enheter.³ Det förklarar varför ett telefonnummer blir lättare om det delas upp: 070-123 45 67 är fyra bitar i stället för tio siffror. Att gruppera på det sättet kallas chunking.

Arbetsminnet är också kortlivat. I ett klassiskt försök fick deltagarna komma ihåg tre bokstäver men hindrades från att upprepa dem genom att räkna baklänges. Efter bara 18 sekunder mindes de nästan ingenting.⁴ Det är därför vi upprepar en kod tills vi har skrivit in den.

4Så mäts arbetsminne

Den vanligaste mätmetoden är spanntest. Du får en serie som blir längre tills du gör fel, och ditt "spann" är den längsta serie du klarar.

• Enkla spann mäter främst lagring. Sifferspann framlänges är det mest kända exemplet, och det är det vårt arbetsminnestest bygger på. Ordminnestestet fungerar likadant men med ord.
• Baklänges spann kräver att du vänder på serien. Då måste du både hålla och bearbeta, vilket belastar arbetsminnet mer.
• Komplexa spann blandar minnesuppgiften med en annan uppgift, till exempel att läsa en mening eller lösa ett tal mellan varje ord som ska kommas ihåg. Lässpannet från 1980 är ett av de första.⁷ Komplexa spann anses ge ett bättre mått på arbetsminnets kapacitet än enkla spann.⁶
• N-back visar en ström av bokstäver eller positioner, och du ska svara när det aktuella stimulit är detsamma som det som kom ett, två eller tre steg tidigare.⁸

Ett spann säger något om hur du presterade på just den uppgiften, den dagen. Det säger inte hur ditt minne fungerar i vardagen i stort, och ett enskilt resultat ska inte tolkas som tecken på något.

5Vad påverkar ditt arbetsminne?

Arbetsminnet är känsligt för omständigheterna. Samma person kan få ganska olika resultat på samma test beroende på dagsform.

• Sömn. En sammanställning av studier om sömnbrist visade att en natt utan sömn slog hårdast mot uppmärksamheten, men att även arbetsminnet påverkades.¹¹
• Stress. Hög stress påverkar pannloben, där mycket av arbetsminnets styrning sker. Det är en anledning till att det kan "slå slint" i huvudet under ett prov eller en intervju.¹²
• Distraktioner. Arbetsminnet och uppmärksamheten hänger tätt ihop. Den som är bra på att hålla kvar information är ofta också bra på att stänga ute det som stör.¹³
• Ålder. Arbetsminnets kapacitet minskar gradvis under vuxenlivet, medan ordförråd och kunskap ofta står sig eller växer.¹⁴

Vill du jämföra dina egna resultat över tid, gör testet vid ungefär samma tid på dygnet och när du är någorlunda utvilad.

6Går det att träna?

Ja och nej, och det beror på vad man menar med "träna".

Du blir bättre på det du tränar. Ett känt exempel är en student som i början av 1980-talet tränade sifferspann ungefär en timme om dagen, några dagar i veckan, i närmare två år. Han gick från ungefär 7 till 79 siffror.¹⁵ Men han hade inte fått ett större arbetsminne. Han hade byggt upp ett system där siffrorna kopplades till löptider han redan kunde, och hans spann för bokstäver var lika vanligt som förut.

Överföringen till andra förmågor är liten. Under 2000-talet väckte svensk forskning stor uppmärksamhet. Torkel Klingbergs grupp vid Karolinska institutet visade att barn som tränade datoriserade arbetsminnesövningar blev bättre på liknande uppgifter.^16,17 Många ville veta om träningen också kunde förbättra läsning, matematik eller intelligens. Större sammanställningar har sedan dess landat i att effekterna på andra förmågor är små, kortvariga eller saknas, särskilt i studier med en aktiv kontrollgrupp.^9,10 Ett brittiskt försök med över 11 000 deltagare som tränade hjärnspel i sex veckor visade samma mönster: de blev bättre på spelen men inte på andra test.^18,19

Det betyder inte att träning är meningslös. Den som ska göra ett rekryteringstest eller högskoleprovet har nytta av att känna igen uppgiftstypen, tidspressen och sina egna knep. Det är kunskap om formatet, inte ett större arbetsminne. Och i vardagen fungerar enkla strategier bra:

• Gruppera långa serier i bitar, som ett telefonnummer.
• Skriv ner det som inte behöver hållas i huvudet. En lapp har obegränsad kapacitet.
• Gör en sak i taget när det är viktigt. Varje avbrott tar plats i arbetsminnet.
• Sov. Det är den enskilda åtgärd med starkast stöd för att du ska prestera som du brukar.

7Arbetsminnet i tester och prov

Arbetsminnet är inte samma sak som intelligens, men de hänger ihop. Personer med större arbetsminneskapacitet brukar också lösa nya, abstrakta problem lättare.¹³ Det märks i matristest som Matrigma, där du ska hålla flera regler i huvudet samtidigt, och i numeriska test med flera steg. I högskoleprovet belastas arbetsminnet särskilt i NOG och DTK, där du ska hålla ihop uppgifter från flera källor.

Övning på formatet kan göra dig mer van och lugnare inför provet. Vill du se hur du klarar en matrisuppgift kan du göra vårt matristest.

Källor

1. Baddeley AD, Hitch G (1974) Working memory. Psychology of Learning and Motivation 8:47–89. doi:10.1016/S0079-7421(08)60452-1
2. Baddeley A (2000) The episodic buffer: a new component of working memory?. Trends in Cognitive Sciences 4(11):417–423. doi:10.1016/S1364-6613(00)01538-2
3. Cowan N (2001) The magical number 4 in short-term memory: A reconsideration of mental storage capacity. Behavioral and Brain Sciences 24(1):87–114. doi:10.1017/S0140525X01003922
4. Peterson LR, Peterson MJ (1959) Short-term retention of individual verbal items. Journal of Experimental Psychology 58(3):193–198. doi:10.1037/h0049234
5. Miller GA (1956) The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information. Psychological Review 63(2):81–97. doi:10.1037/h0043158
6. Conway ARA, Kane MJ, Bunting MF m.fl. (2005) Working memory span tasks: A methodological review and user's guide. Psychonomic Bulletin & Review 12(5):769–786. doi:10.3758/BF03196772
7. Daneman M, Carpenter PA (1980) Individual differences in working memory and reading. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior 19(4):450–466. doi:10.1016/S0022-5371(80)90312-6
8. Kirchner WK (1958) Age differences in short-term retention of rapidly changing information. Journal of Experimental Psychology 55(4):352–358. doi:10.1037/h0043688
9. Melby-Lervåg M, Hulme C (2013) Is working memory training effective? A meta-analytic review. Developmental Psychology 49(2):270–291. doi:10.1037/a0028228
10. Melby-Lervåg M, Redick TS, Hulme C (2016) Working memory training does not improve performance on measures of intelligence or other measures of "far transfer". Perspectives on Psychological Science 11(4):512–534. doi:10.1177/1745691616635612
11. Lim J, Dinges DF (2010) A meta-analysis of the impact of short-term sleep deprivation on cognitive variables. Psychological Bulletin 136(3):375–389. doi:10.1037/a0018883
12. Arnsten AFT (2009) Stress signalling pathways that impair prefrontal cortex structure and function. Nature Reviews Neuroscience 10(6):410–422. doi:10.1038/nrn2648
13. Engle RW (2002) Working memory capacity as executive attention. Current Directions in Psychological Science 11(1):19–23. doi:10.1111/1467-8721.00160
14. Park DC, Lautenschlager G, Hedden T m.fl. (2002) Models of visuospatial and verbal memory across the adult life span. Psychology and Aging 17(2):299–320. doi:10.1037/0882-7974.17.2.299
15. Ericsson KA, Chase WG, Faloon S (1980) Acquisition of a memory skill. Science 208(4448):1181–1182. doi:10.1126/science.7375930
16. Klingberg T, Fernell E, Olesen PJ m.fl. (2005) Computerized training of working memory in children with ADHD – a randomized, controlled trial. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry 44(2):177–186. doi:10.1097/00004583-200502000-00010
17. Klingberg T (2010) Training and plasticity of working memory. Trends in Cognitive Sciences 14(7):317–324. doi:10.1016/j.tics.2010.05.002
18. Owen AM, Hampshire A, Grahn JA m.fl. (2010) Putting brain training to the test. Nature 465(7299):775–778. doi:10.1038/nature09042
19. Simons DJ, Boot WR, Charness N m.fl. (2016) Do "brain-training" programs work?. Psychological Science in the Public Interest 17(3):103–186. doi:10.1177/1529100616661983

Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Har du frågor om ditt minne eller din hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral. · Så arbetar vi med källor · Rapportera ett fel