Innehåll
- Vad är det autonoma nervsystemet?
- Autonoma och somatiska nervsystemet – skillnaden
- Sympatiska nervsystemet: fight or flight
- Parasympatiska nervsystemet: vila och matsmältning
- Organtabell: vad händer i organen?
- Transmittorsubstanser: acetylkolin och noradrenalin
- Hur styr hjärnan systemet?
- Stress, återhämtning och HRV
- Kan man aktivera det parasympatiska nervsystemet?
- När det autonoma nervsystemet inte fungerar
- Det här vet vi inte
- Testa din reaktionstid
- Testa dig själv: två kunskapsfrågor
- Vanliga frågor
- Källor
Det viktigaste
- Det autonoma nervsystemet styr hjärtat, den glatta muskulaturen och körtlarna. Det somatiska nervsystemet styr i stället skelettmusklerna och de viljestyrda rörelserna. 2
- Den sympatiska delen dominerar vid fara och fysisk ansträngning, den parasympatiska i vila. Båda skickar signaler hela tiden, och i organ som nås av båda avgör balansen mellan dem hur organet arbetar. 1
- Det parasympatiska nervsystemet använder acetylkolin vid organen. De flesta sympatiska nervtrådar använder noradrenalin, men de som går till svettkörtlarna använder acetylkolin. 1
- Långsam andning ökar hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) under och efter övningen. HRV är ett indirekt mått på det parasympatiska nervsystemets påverkan på hjärtat. 7 Forskningsläge: Måttlig (Några RCT, små eller blandade effekter)
- Har du besvär som oroar dig, kontakta vårdcentralen eller ring 1177. Sjukdomar i det autonoma nervsystemet utreds av vården. 9 11
1Vad är det autonoma nervsystemet?
Det autonoma nervsystemet är den del av nervsystemet som reglerar de kroppsfunktioner du inte styr med viljan. 3 Det sköter kroppens inre miljö både i lugna lägen och vid fysisk eller känslomässig stress. 3 Ett annat namn är det vegetativa nervsystemet. 3
Systemet brukar delas in i två huvuddelar: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. 1 Svensk MeSH och en stor översiktsartikel räknar också det enteriska nervsystemet som en tredje del. Det är ett nätverk av nervceller i tarmväggen som självständigt kan reglera tarmens rörelser och utsöndring, men som också tar emot signaler från både den sympatiska och den parasympatiska delen. 4 10
Signalerna från hjärnan och ryggmärgen till ett organ går genom två nervceller i rad. Den första sitter i hjärnstammen eller ryggmärgen och kopplar om till den andra i en nervknut, en ganglie, utanför det centrala nervsystemet. Den andra nervcellen går sedan fram till organet. 1

2Autonoma och somatiska nervsystemet – skillnaden
Nervsystemet kan delas in efter vad det styr. Det somatiska nervsystemet får skelettmusklerna att dra ihop sig och förknippas med viljestyrda rörelser, även om mycket av det också sker utan att du tänker på det, som andningen. Det autonoma nervsystemet styr hjärtmuskeln, den glatta muskulaturen i till exempel blodkärl och tarm, och körtlarna. Det förknippas med reaktioner du inte styr med viljan. 2
3Sympatiska nervsystemet: fight or flight
Det sympatiska nervsystemet dominerar vid fara och vid fysisk ansträngning. Det gör kroppen redo för hårt fysiskt arbete genom att skicka mer syrerikt och näringsrikt blod till de arbetande musklerna. 1 Uttrycket "fight or flight", kamp eller flykt, kommer från Walter Cannon, som forskade vid Harvard och använde det 1915. 2
Vid ett kraftigt sympatikuspåslag händer flera saker samtidigt: hjärtat slår snabbare och kraftigare, luftrören vidgas, blodkärlen i mag-tarmkanalen och njurarna dras ihop, levern frisätter socker till blodet och pupillerna vidgas. Svettningen hjälper kroppen att göra sig av med värmen från musklerna. 1
Gränssträngen och binjuremärgen
De sympatiska nervtrådarna lämnar ryggmärgen i bröst- och ländryggen. De flesta kopplar om i gränssträngen, en kedja av nervknutar som löper längs båda sidor av ryggraden. Eftersom en enda nervtråd kan koppla om till många nervceller på olika nivåer kan det sympatiska systemet påverka hela kroppen samtidigt. 1 2
Några nervtrådar går direkt till binjuremärgen. Binjuremärgens celler fungerar som ombyggda sympatiska nervceller, men i stället för att frisätta signalämnen vid ett organ släpper de ut hormoner i blodet. Ungefär 80 procent är adrenalin och 20 procent noradrenalin. 1
4Parasympatiska nervsystemet: vila och matsmältning
Det parasympatiska nervsystemet dominerar när kroppen är i vila. Det sparar energi och sköter vardagliga funktioner som matsmältning och att tömma urinblåsan. På engelska kallas det ofta "rest and digest". 1
När den parasympatiska delen är aktiv sjunker pulsen, och magsäck, tarm och bukspottkörtel arbetar mer med matsmältningen. Pupillerna dras ihop. Fler exempel finns i tabellen nedan. 1
De parasympatiska nervtrådarna lämnar det centrala nervsystemet på två ställen: från hjärnstammen genom fyra av kranialnerverna och från ryggmärgens nedersta del, i höjd med korsbenet. Där kopplar de om i nervknutar som ligger nära eller inne i organen, så effekten blir ofta mer lokal än den sympatiska. 1
Vagusnerven
Den viktigaste parasympatiska nerven är vagusnerven, den tionde kranialnerven. Den går till hjärta, lungor, magsäck, bukspottkörtel, tunntarm, levern och övre delen av tjocktarmen, och ungefär 75 procent av alla parasympatiska nervtrådar finns i den. 1 Men vagusnerven leder inte bara signaler ut till organen. Ungefär 80–90 procent av dess trådar går åt andra hållet och rapporterar om organens tillstånd till hjärnan. 5
5Organtabell: vad händer i organen?
Tabellen visar vad som händer när den sympatiska respektive den parasympatiska delen påverkar ett organ. Ett streck betyder att den delen inte har någon direkt effekt där. 1
| Organ | Sympatiska nervsystemet | Parasympatiska nervsystemet |
|---|---|---|
| Pupillen | vidgas | dras ihop |
| Linsen (ciliarmuskeln) | ställs in för avstånd | ställs in för nära håll |
| Hjärtat | snabbare puls, kraftigare slag | långsammare puls |
| Luftrören | vidgas (via adrenalin i blodet) | dras ihop |
| Blodkärl i hud, mag-tarmkanal och njurar | dras ihop kraftigt | – |
| Spottkörtlarna | liten mängd saliv | stor mängd saliv med enzymer |
| Magsäck och tarm, rörelser | minskar | ökar |
| Gallblåsan | slappnar av | dras ihop |
| Bukspottkörteln | mindre enzymer och insulin | mer enzymer och insulin |
| Levern | frisätter socker | – |
| Svettkörtlarna | svettning | – |
| Binjuremärgen | frisätter adrenalin och noradrenalin | – |
| Urinblåsan | blåsväggen slappnar av, slutmuskeln dras ihop | blåsväggen dras ihop, slutmuskeln slappnar av |
6Transmittorsubstanser: acetylkolin och noradrenalin
Det autonoma nervsystemets två huvudsakliga transmittorsubstanser, alltså signalämnen, är acetylkolin och noradrenalin. Tillsammans med adrenalin från binjuremärgen står de för systemets effekter i organen. 1
- Preganglionärt, i den första nervcellen före nervknuten: acetylkolin i både den sympatiska och den parasympatiska delen. 1
- Postganglionärt i den parasympatiska delen, alltså vid organet: acetylkolin. 1
- Postganglionärt i den sympatiska delen: oftast noradrenalin. Undantaget är nervtrådarna till svettkörtlarna, som frisätter acetylkolin. Läroboken OpenStax räknar också blodkärlen i skelettmusklerna till undantagen. 1 2
Samma signalämne kan ha olika effekt i olika organ, beroende på vilka mottagare (receptorer) som finns där och hur cellerna i organet svarar. Acetylkolin sänker till exempel pulsen i hjärtat men drar ihop luftrören i lungorna. 1
7Hur styr hjärnan systemet?
Det autonoma nervsystemet styrs till stor del av reflexer. Information från organen går till kontrollcentra i hypotalamus och hjärnstammen, som justerar signalerna ut till organen. Var de sitter visar vi i guiden om hjärnans delar. Där regleras bland annat puls, blodtryck, tarmens rörelser, kroppstemperatur, hunger och törst. 1 3
Högre delar av hjärnan kan också påverka systemet via hypotalamus och hjärnstammen. Att rodna när man skäms är ett exempel: blodkärlen i ansiktet vidgas som svar på en känsla. 1
8Stress, återhämtning och HRV
När du blir stressad skickar hjärnan signaler till resten av kroppen. Hjärtat slår fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Det kan ge extra energi en stund, men stress för länge utan paus kan till exempel ge spänningar, värk och svårt att sova. 9 Läs mer i guiden om stress och om sömn.
Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) är variationen i tid mellan två hjärtslag. Ett friskt hjärta slår inte som en metronom, och variationen gör att hjärta och blodkärl snabbt kan anpassa sig till fysiska och psykiska påfrestningar. 6 En del av variationen kommer från andningen: pulsen ökar och minskar i takt med andetagen, via vagusnerven. Det kallas respiratorisk sinusarytmi. 6
HRV används ofta som ett indirekt mått på det parasympatiska nervsystemets påverkan på hjärtat, men det är inte samma sak som "vagustonus". Andningstakten kan ändra HRV-värdena utan att vagusnervens aktivitet ändras. 6 Värdena beror också på hur länge man mäter, och på ålder och kön, så de går inte att jämföra rakt av mellan olika mätningar. 6 Högre HRV i vila har i studier kopplats till bättre uppmärksamhet och bearbetning av känslor, men det är samband, inte bevis för att det ena orsakar det andra. 6 Forskningsläge: Begränsad (Enskild RCT eller enstaka små studier, motstridiga resultat)
9Kan man aktivera det parasympatiska nervsystemet?
Andningen sker oftast automatiskt men går också att styra med viljan. 2 Därför har forskare undersökt om långsam andning, i studierna oftast under tio andetag per minut, påverkar det autonoma nervsystemet. 8
- En metaanalys av 223 studier fann att långsam andning ökar den del av HRV som speglar parasympatisk påverkan på hjärtat. Ökningen syntes under själva övningen, direkt efter en övning och efter program med flera övningstillfällen. Den var tydligast under övningen och liten efteråt, och nästan alla studier bedömdes ha brister i upplägget som kan snedvrida resultatet. 7 Forskningsläge: Måttlig (Några RCT, små eller blandade effekter)
- En systematisk översikt av 15 studier på friska personer fann att långsam andning hängde ihop med högre HRV, förändringar i hjärnans aktivitet och att deltagarna kände sig lugnare. Författarna beskriver själva sina förklaringar som hypoteser. 8 Forskningsläge: Begränsad (Enskild RCT eller enstaka små studier, motstridiga resultat)
Ibland talas det om resonansandning. Med det menas den andningstakt som bäst stimulerar hjärt-kärlsystemet hos en viss person. 6 1177 beskriver några enkla andningsövningar för avslappning. 12
Vad forskningen säger om elektrisk stimulering av vagusnerven genom huden (tVNS) går vi igenom i Pulsetto och tVNS.
10När det autonoma nervsystemet inte fungerar
Dysautonomi är ett samlingsnamn för sjukdomar och störningar i det autonoma nervsystemet. Störningarna kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsystemet. 11 Störd autonom funktion förekommer vid många neurologiska sjukdomar. 10 När dysautonomin är ett eget, primärt tillstånd påverkas ofta blodtrycket och pulsen. 13
Det är en läkare som utreder och ställer diagnos. Har du besvär som oroar dig, kontakta en vårdcentral eller ring 1177 för råd om var du kan söka vård. 9
11Det här vet vi inte
Det är inte klarlagt hur mycket en ökning av HRV under eller efter en andningsövning betyder för hälsan på lång sikt. HRV är ett indirekt mått, och samma värde kan bero på andningen, mätmetoden och mätningens längd. 6 7 Vi har inte hittat någon medicinsk definition av "obalans i nervsystemet", och inte heller något enskilt mått som fångar det.
12Testa din reaktionstid
Vill du testa hur snabbt du reagerar kan du göra vårt reaktionstest. Det mäter reaktionstid, inte balansen i det autonoma nervsystemet.
13Testa dig själv: två kunskapsfrågor
- NoradrenalinA
- AcetylkolinB
- DopaminC
- KortisolD
Visa lösningen
- De dras ihopA
- De vidgasB
- Ingenting händerC
Visa lösningen
14Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet?
Det sympatiska dominerar vid fara och ansträngning och höjer pulsen. Det parasympatiska dominerar i vila, sänker pulsen och sätter igång matsmältningen. 1
Vilken transmittorsubstans har det parasympatiska nervsystemet?
Acetylkolin, både före och efter nervknuten. Det sympatiska nervsystemet använder acetylkolin före nervknuten och oftast noradrenalin vid organet. 1
Vad är skillnaden mellan autonoma och somatiska nervsystemet?
Det somatiska styr skelettmusklerna, det autonoma hjärtat, glatt muskulatur och körtlar. 2
Kan man påverka nervsystemet med andningen?
Långsam andning ökar HRV under och efter övningen, enligt en metaanalys. 7 Hur mycket det betyder för hälsan på sikt är inte klarlagt.
Vad menas med obalans i nervsystemet?
Vi har inte hittat någon medicinsk definition av uttrycket. Sjukdomar i det autonoma nervsystemet kallas dysautonomi och utreds av vården. 11 Ett högt pulsvärde betyder inte heller automatiskt stress, eftersom pulsen också stiger vid fysisk ansträngning. 1
Läs också
Källor
- McCorry L (2007) Physiology of the Autonomic Nervous System. American Journal of Pharmaceutical Education. doi:10.5688/aj710478
- Betts JG, Young KA, Wise JA, m.fl. (2022). Anatomy and Physiology 2e, avsnitt 15.1 Divisions of the Autonomic Nervous System. OpenStax, Rice University. CC BY 4.0. https://openstax.org/books/anatomy-and-physiology-2e/pages/15-1-divisions-of-the-autonomic-nervous-system (hämtad 2026-10-30). Länk
- Karolinska Institutets universitetsbibliotek. Svensk MeSH: Autonoma nervsystemet (Autonomic Nervous System). https://mesh.kib.ki.se/term/D001341/autonomic-nervous-system (hämtad 2026-10-30). Länk
- Karolinska Institutets universitetsbibliotek. Svensk MeSH: Enteriska nervsystemet (Enteric Nervous System). https://mesh.kib.ki.se/term/D017615/enteric-nervous-system (hämtad 2026-10-30). Länk
- Breit S, Kupferberg A, Rogler G m.fl. (2018) Vagus Nerve as Modulator of the Brain–Gut Axis in Psychiatric and Inflammatory Disorders. Frontiers in Psychiatry. doi:10.3389/fpsyt.2018.00044
- Shaffer F, Ginsberg J (2017) An Overview of Heart Rate Variability Metrics and Norms. Frontiers in Public Health. doi:10.3389/fpubh.2017.00258
- Laborde S, Allen M, Borges U m.fl. (2022) Effects of voluntary slow breathing on heart rate and heart rate variability: A systematic review and a meta-analysis. Neuroscience & Biobehavioral Reviews. doi:10.1016/j.neubiorev.2022.104711
- Zaccaro A, Piarulli A, Laurino M m.fl. (2018) How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing. Frontiers in Human Neuroscience. doi:10.3389/fnhum.2018.00353
- 1177. Stress. Senast uppdaterad 2023-02-28. https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/ (hämtad 2026-10-30). Länk
- Wehrwein E, Orer H, Barman S (2016) Overview of the Anatomy, Physiology, and Pharmacology of the Autonomic Nervous System. Comprehensive Physiology. doi:10.1002/cphy.c150037
- Karolinska Institutets universitetsbibliotek. Svensk MeSH: Autonoma nervsystemets sjukdomar (Autonomic Nervous System Diseases). https://mesh.kib.ki.se/term/D001342/autonomic-nervous-system-diseases (hämtad 2026-10-30). Länk
- 1177. Avslappning genom andning. Senast uppdaterad 2022-03-31. https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/avslappning-genom-andning/ (hämtad 2026-10-30). Länk
- Karolinska Institutets universitetsbibliotek. Svensk MeSH: Primära dysautonomier (Primary Dysautonomias). https://mesh.kib.ki.se/term/D054969/primary-dysautonomias (hämtad 2026-10-30). Länk
Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Har du frågor om ditt minne eller din hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral. · Så arbetar vi med källor · Rapportera ett fel