Svagare testresultat i 60-årsåldern hängde ihop med fler strokefall senare
I en svensk studie med 4 912 äldre i Skåne fick de med lägst resultat på tester av minne och tempo i 60-årsåldern oftare stroke under de följande åren. Från 70 år och uppåt syntes inget säkert samband.
Originalstudien
- Tidskrift
- Journal of the American Heart Association (2026)
- Studietyp
- Kohortstudie
- Deltagare
- 4 912 deltagare
- Evidensstyrka
- Forskningsläge: Begränsad (Enskild RCT eller enstaka små studier, motstridiga resultat)
- DOI
- 10.1161/JAHA.125.048423
- PubMed
- 42813560
Både stroke och sämre kognition blir vanligare med åldern, och de har föreslagits dela riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning och fysisk inaktivitet. 1 Forskare vid Lunds universitet ville se om testresultat hos äldre utan stroke eller demens säger något om vem som senare får en första stroke.
Vad forskarna gjorde
Deltagarna kom från befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne (GÅS) och var 60 år eller äldre när de undersöktes första gången, mellan 2001 och 2012. De som redan hade haft stroke eller en så kallad TIA, eller som hade demens, räknades bort. 1
Deltagarna gjorde en rad tester. Minnet mättes med att återge och känna igen ord från en lista. Tempot mättes med två papperstester, ett där man stryker över vissa siffror (digit cancellation) och ett där man avgör om två mönster är lika (pattern comparison). Ordflödet mättes med att räkna upp så många djur och yrken som möjligt. Arbetsminnet mättes med att upprepa sifferserier baklänges (digit span backwards) och förmågan att ställa om med en förkortad version av Trail Making Test B, där man drar streck växelvis mellan siffror och bokstäver. Inom varje åldersgrupp delades resultaten in i tre lika stora delar. Strokefallen hämtades ur Socialstyrelsens patientregister fram till utgången av 2023. I snitt följdes deltagarna i 12,3 år, och 572 fick en stroke. 1
Vad de såg
I åldersgruppen 60–69 år hade den lägsta tredjedelen omkring 1,7–1,9 gånger så hög strokerisk som den högsta, för samlad kognition (1,86), episodiskt minne (1,68) och tempo (1,66). Siffrorna gäller efter justering för bland annat ålder, utbildning, blodtryck, diabetes, rökning och fysisk aktivitet. 1 Ordflödet och testerna av arbetsminne och omställning hängde inte säkert ihop med stroke. 1
För 70–79-åringarna och för dem som var 80 eller äldre fanns inget säkert samband när alla faktorer var med. När forskarna delade upp 60–69-åringarna efter kön var sambandet säkert hos männen. Hos kvinnorna pekade det åt samma håll men var inte säkert. 1
Vad studien kan och inte kan säga
Studien säger något om grupper, inte om enskilda personer. Räknat på studiens tabeller fick ungefär 12 av 100 i den lägsta tredjedelen av 60–69-åringarna en stroke under uppföljningen, mot ungefär 4 av 100 i den högsta. Det är ojusterade tal. De flesta med svaga resultat fick alltså ingen stroke. 1
Det är en observationsstudie och visar ett samband, inte orsak och verkan. 1,2 Forskarna lyfter fram att tysta kärlskador i hjärnan kan ligga bakom både sämre testresultat och senare stroke, men sådana skador mättes inte. 1,2 Författarna föreslår att kognitiva tester kanske kan bli ett sätt att hitta personer med högre risk, men studien prövade inte hur väl ett test sorterar enskilda personer. Den undersökte inte heller om träning av minnet påverkar risken. 1
Läs mer och prova
Om hur tänkandet förändras med åren läser du i guiden Hjärnan och åldrandet, och om vad kognitiv förmåga är i Kognitiv förmåga. Vill du prova att minnas ord kan du göra vårt ordminnestest. Det är inte samma test som i studien, och ett resultat på våra övningstester kan inte användas för att bedöma strokerisk.
Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Har du frågor om ditt minne eller din hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral.
Det här visar studien
- Att personer i 60–69-årsåldern utan stroke eller demens, som hamnade i den lägsta tredjedelen på tester av samlad kognition, episodiskt minne eller tempo, oftare fick en första stroke under uppföljningen än de i den högsta tredjedelen, även efter justering för bland annat blodtryck, diabetes, rökning och fysisk aktivitet.
- Att sambandet inte var säkert i åldrarna 70–79 och 80 år och äldre när alla faktorer var med i analysen, och att det i en utforskande uppdelning av 60–69-åringarna efter kön bara var säkert hos männen.
Det här visar den inte
- Att ett lågt testresultat förutsäger stroke hos en enskild person. Även i den lägsta tredjedelen fick de flesta ingen stroke, och studien prövade inte hur väl ett test sorterar enskilda personer.
- Att sämre kognition orsakar stroke. Det är en observationsstudie, och både kognitionen och strokerisken kan bero på något tredje, till exempel tysta kärlskador i hjärnan, som författarna lyfter fram som en möjlig förklaring men som inte mättes.
- Att hjärnträning eller bättre testresultat skyddar mot stroke. Det undersöktes inte.
Källor
- Askemyr A, Basna R, Elmståhl S m.fl. (2026) Lower Cognitive Function in People Aged 60 to 69 Years Is Associated With Future Stroke. Journal of the American Heart Association. doi:10.1161/JAHA.125.048423
- American Heart Association (2026-09-30). Lower cognitive test scores among adults in their 60s may signal higher future stroke risk. Pressmeddelande, hämtat 2026-11-17. https://newsroom.heart.org/news/lower-cognitive-test-scores-among-adults-in-their-60s-may-signal-higher-future-stroke-risk. Länk
Så väljer vi nyheter: publicerade och granskade studier, länk till originalet, egna ord. Nyheter uppdateras inte i efterhand, bara rättelser.