Inlärning hela livet: svensk studie följer 5 700 personer från 13 års ålder

Sedan 1961 har Göteborgs universitet följt svenska skolelever i projektet Utvärdering genom uppföljning, UGU. ² De två äldsta årskullarna, födda 1948 och 1953, svarade på enkäter och gjorde kognitiva test när de var 13 år. Uppgifterna finns kvar i dag.

I den nya delen, UGU-LIFE, bjöd forskarna 2025 in alla som fortfarande gick att nå. Totalt 5 738 personer, nu 72 och 77 år gamla, svarade på frågor om sitt liv, gjorde nya kognitiva test och inlärningsuppgifter och lämnade salivprov för analys av arvsmassan. Forskarna har också kopplat på uppgifter från register, bland annat om utbildning, vård och mönstring. ¹

Vad artikeln visar

Den första artikeln, som publicerades i BMJ Open den 21 oktober, beskriver vilka som är med. ¹ Ett mönster syns redan: de som hade längre utbildning och klarade testen bättre som 13-åringar deltog oftare i uppföljningen. Det förklaras bara delvis av att fler av dem fortfarande lever. Det är viktigt att känna till när resultaten kommer, eftersom de som är med inte är ett helt representativt urval av sin generation.

Varför evidensgraden är otillräcklig

Artikeln är en så kallad kohortbeskrivning. Den redovisar hur underlaget ser ut, men ännu inga resultat om vad som påverkar lärandet senare i livet. Därför går det inte att dra några slutsatser om orsaker än. Det kommer först i senare artiklar.

Vad som händer nu

Målet är att förstå vad som gör att vissa fortsätter att lära sig nya saker hela livet, och hur det kan underlättas. En mindre grupp ska senare få lära sig en vardagsnära uppgift under flera dagar, så att forskarna kan följa inlärningen i detalj. ¹

Vill du veta mer om vad som förändras med åren läser du guiden Hjärnan och åldrandet och om tänkandets olika delar i Kognitiv förmåga. Du kan också prova vårt ordminnestest, som tar ungefär tre minuter.

Så väljer vi nyheter: studien ska vara publicerad och granskad, vi länkar alltid till originalet och vi skriver ut vad studien inte visar.