Neurobics = neuro + aerobics: motion för hjärnan, lika viktig som för kroppen.

Gratistester i dag3 kvar
NeurobicsKunskap och tester om hjärnan
3 av 3 kvar
Testläge · inga annonserAvbryt test
Guide4 min läsning

Normering och poäng på högskoleprovet

På högskoleprovet får du en poäng för varje rätt svar. Men det är inte antalet rätt som skickas till antagningen, utan en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00. Här förklarar vi hur omvandlingen går till, varför samma antal rätt kan ge olika resultat på olika prov och vilket resultat som räknas när du söker.

Innehåll
  1. Från rätta svar till råpoäng
  2. Varför råpoängen normeras
  3. Samma antal rätt kan ge olika poäng
  4. Två delar som blir ett resultat
  5. Hur länge resultatet gäller och vilket som räknas
  6. Om du tycker att något blev fel
  7. Källor

Det viktigaste

  • Varje rätt svar ger en råpoäng. Fel svar och tomma svar ger noll, och det finns inget poängavdrag. 1
  • Råpoängen (0–160) omvandlas till en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00. 1
  • På ett lätt prov krävs fler rätt för samma normerade poäng, på ett svårt prov färre. 1
  • Verbal och kvantitativ del normeras var för sig, och resultatet är medelvärdet av de två. 1
  • Resultatet gäller i åtta år, och det är alltid ditt bästa giltiga resultat som används. 2
  • Att göra om ett förmågetest ger i genomsnitt en liten förbättring. 5 Forskningsläge: Måttlig (Några RCT, små eller blandade effekter)

1Från rätta svar till råpoäng

Högskoleprovet har 160 uppgifter som räknas, hälften i den verbala delen och hälften i den kvantitativa. För varje rätt svar får du en poäng, en så kallad råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. 1 Eftersom du inte förlorar något på att gissa ska du alltid svara på alla uppgifter, även dem du inte hunnit läsa.

Rättning och normering tar en dryg månad. 1 Resultatet hämtar du sedan genom att logga in på det konto du skapade när du anmälde dig. 3

2Varför råpoängen normeras

Ett högskoleprovsresultat kan användas i åtta år. Under den tiden ska en poäng vara lika mycket värd oavsett när du skrev provet. UHR beskriver målet så att det ska vara lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen, oberoende av hur frågorna är formulerade och vilka som skrev provet samtidigt som du. 1

Problemet är att proven inte är exakt lika svåra. Ibland blir provet lite lättare och ibland lite svårare. Normeringen är det steg som rättar till det. Inom provteorin kallas metoder för att göra resultat från olika provversioner jämförbara för länkning eller equating. 6

3Samma antal rätt kan ge olika poäng

Normeringen bestämmer vilken råpoäng som motsvarar en viss normerad poäng. Om provet är relativt lätt krävs en högre råpoäng, det vill säga fler rätta svar, för att få en viss normerad poäng. Om provet är relativt svårt krävs färre. 1 Den som får ett lätt prov ska alltså inte gynnas, och den som får ett svårt prov ska inte missgynnas.

Figur 1. Normeringen flyttar gränserna: samma antal rätt, olika normerad poäng
Illustrativt exempel, inte UHR:s verkliga normeringstabell. Trappstegskurvor från råpoäng till normerad poäng för Svårare prov och Lättare prov. Markerat: 50 rätt.Illustrativt exempel, inte UHR:s verkliga normeringstabell0,00,51,01,52,0Normerad poäng01020304050607080Antal rätt på den verbala delen (av 80)Svårare: 1,0Lättare: 0,8Svårare provLättare prov
50 rätt ger 1,0 på det svårare provet men 0,8 på det lättare (påhittade värden).
Riktiga normeringstabeller för tidigare prov finns på studera.nu: Tidigare högskoleprov
Illustrativt exempel med påhittade värden, inte UHR:s verkliga normeringstabell. Figuren visar principen: på ett lättare prov krävs fler rätt för en viss normerad poäng än på ett svårare. Dra i reglaget för att se vad ett visst antal rätt på den verbala delen (0–80) skulle ge på två tänkta prov.Om provet är relativt lätt krävs en högre råpoäng för att få en viss normerad poäng. Om provet är relativt svårt krävs en lägre. (UHR)Verbal och kvantitativ del normeras var för sig. Ditt resultat är medelvärdet av de två, 0,00–2,00 i steg om 0,05. (UHR)Värdena i figuren är påhittade för att visa principen. De är inte hämtade ur någon normeringstabell och är inte typiska för högskoleprovet.Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR). Så räknas resultatet fram. studera.nu, uppdaterad 2026-04-21, hämtad 2026-10-26. studera.nuFigur: Neurobics, Sven-Anders Bergström · Licens CC BY 4.0 – fri att använda med källhänvisning · Ladda ner SVG
Visa data som tabell
Normerad poängSvårare prov: från råpoängLättare prov: från råpoäng
0,000
0,22427
0,43134
0,63740
0,84347
1,04852
1,25357
1,45862
1,66468
1,87174
2,07780
Påhittade värden – inte en riktig normeringstabell. Läs: för en viss normerad poäng krävs minst så här många rätt (av 80) på den verbala delen.
Citera figuren
Bergström, S.-A. (2026). Normeringen flyttar gränserna: samma antal rätt, olika normerad poäng [Interaktiv figur]. Neurobics. https://www.neurobics.se/hogskoleprovet/normering/#figur-hp-normering (licens CC BY 4.0).

Det här är också anledningen till att UHR avråder från att använda normeringstabeller från tidigare prov för att räkna ut vad du fått på provet du nyss skrev. 1 Ett gammalt prov kan ha varit lättare eller svårare. Normeringstabellerna för tidigare prov finns ändå publicerade på studera.nu tillsammans med provhäften och facit, och de är bra för att se ungefär var du ligger när du övar på just de proven. 4

4Två delar som blir ett resultat

Den verbala och den kvantitativa delen normeras var för sig, med en normeringstabell för de verbala delproven ORD, LÄS, MEK och ELF och en för de kvantitativa XYZ, KVA, NOG och DTK. Du får alltså två normerade poäng. Ditt högskoleprovsresultat är medelvärdet av dem, och det anges med två decimaler på en skala från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05. 1

Ett påhittat exempel: om du får 1,2 på den verbala delen och 1,0 på den kvantitativa blir ditt resultat 1,10. Delresultaten anges med en decimal, och därför hamnar medelvärdet i steg om 0,05. 4 Det innebär att en stark del kan väga upp en svagare. Vill du veta mer om de fyra verbala delproven finns en genomgång i HP verbal del: ORD, LÄS, MEK och ELF.

5Hur länge resultatet gäller och vilket som räknas

Du kan använda resultatet när du söker till utbildningar som startar terminen efter att du skrev provet. Resultatet är sedan giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Det är alltid ditt bästa giltiga provresultat som används vid urvalet. 2 Ett sämre resultat drar alltså inte ner ett bättre, så det kostar inget poängmässigt att skriva provet igen.

Vid urvalet till högskolan delas platserna upp i urvalsgrupper. Minst en tredjedel och högst två tredjedelar av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive högskoleprovsgruppen. 2 Vilken poäng som krävts för en viss utbildning tidigare kan du se i antagningsstatistiken, men UHR påpekar att antagningspoängen inte behöver vara densamma varje år. 3

En metaanalys av förmågetest visade att resultaten i genomsnitt blir något bättre när man gör om ett test, och mer när man gör samma provversion eller får träning i hur testet fungerar. 5 Studien gäller förmågetest i allmänhet, inte högskoleprovet specifikt, och förbättringen är liten i genomsnitt.

6Om du tycker att något blev fel

Tycker du att en uppgift eller ett facitsvar är felaktigt ska du höra av dig fram till och med torsdagen veckan efter provet. För ORD, LÄS och MEK gäller Umeå universitet, för ELF Göteborgs universitet. Frågor om normeringen ställer du via Umeå universitets webbplats. 1 Aktuella adresser finns på Så räknas resultatet fram.

Nästa prov ges 10 april 2027, med anmälan 7–14 januari 2027. 7 Vill du träna på det verbala innan dess kan du börja med vårt ORD-test och läsa om hur du bygger upp ordförrådet i Ordbank för HP ORD.

Neurobics har ingen koppling till Universitets- och högskolerådet (UHR) eller till högskoleprovet. Uppgifterna om provet är hämtade från studera.nu 2026-10-26.

Neurobics har ingen koppling till Universitets- och högskolerådet (UHR). Officiell information och tidigare prov finns på studera.nu.

Läs också

Källor

  1. Universitets- och högskolerådet. Så räknas resultatet fram. studera.nu, uppdaterad 2026-04-21, hämtad 2026-10-26. https://www.studera.nu/hogskoleprov/resultat/resultat/rakna/. Länk
  2. Universitets- och högskolerådet. Vad är högskoleprovet? studera.nu, uppdaterad 2026-01-07, hämtad 2026-10-26. https://www.studera.nu/hogskoleprov/om/intro/. Länk
  3. Universitets- och högskolerådet. Förstå och använd ditt resultat. studera.nu, uppdaterad 2025-11-05, hämtad 2026-10-26. https://www.studera.nu/hogskoleprov/resultat/resultat/. Länk
  4. Universitets- och högskolerådet. Öva på tidigare högskoleprov. studera.nu, uppdaterad 2026-10-18, hämtad 2026-10-26. https://www.studera.nu/hogskoleprov/om/forbereda/tidigare/. Länk
  5. Hausknecht J, Halpert J, Di Paolo N m.fl. (2007) Retesting in selection: A meta-analysis of coaching and practice effects for tests of cognitive ability.. Journal of Applied Psychology. doi:10.1037/0021-9010.92.2.373
  6. Kolen M, Brennan R (2014) Test Equating, Scaling, and Linking. doi:10.1007/978-1-4939-0317-7
  7. Universitets- och högskolerådet. Förbered din anmälan. studera.nu, hämtad 2026-10-26. https://www.studera.nu/hogskoleprov/anmalan/forbered/. Länk

Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Har du frågor om ditt minne eller din hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral. · Så arbetar vi med källor · Rapportera ett fel